Jonas.Jonsson

Jonas.Jonsson

The Doors of Perception

ÖvrigtPosted by Jonas Wed, September 15, 2010 22:36:28

När jag gick mellanstadiet var Korsträskskolans gympasal groteskt gigantisk. Man kunde spela basket i halva, bandy i halva och ändå ha plats kvar för att hoppa på madrasser. I vuxen ålder framstår den som ganska fjuttig. Det är, när man tänker efter, ganska mycket man upplever annorlunda nu gentemot när man var yngre. För att vara ärlig: Jonas Anno 2010 upplever sällan verkligheten som tidigare årgångar.

Jag lyssnar tyvärr inte på livemusik speciellt superpeppat längre. I vinter när vi var på House of Metal så kom jag på mig själv med att genom rationellt resonemang fastställa att jag tyckte om det jag upplevde. Artisterna hade tagit sig tid att klä ut sig och hälla blod över sig, och det uppskattade jag. Ungefär som att torrt konstatera att jo, det där skämtet du nyss drog var ju roligt (Seinfeld S6E11 – The Switch).

Detsamma gäller filmer. Jag kan uppskatta en fyndig twist eller dialog med bra flyt som enskilda element, jag kan uppskatta en balanserad historia och en proffsig produktion som helhet men kan liksom inte leva mig in på samma sätt. Simba dör och man tänker: ”Whatever, han är trots allt ett lejon”.

Erfarenheter och en mängd andra faktorer har naturligtvis påverkat min tolkning av omvärlden. Frågan är om man blivit avtrubbad, cynisk eller bara förändrad? Lite av varje kanske, vad vet jag.

  • Comments(2)//blogg.jplace.se/#post58